75. År 2010.

Nya året är kommet. Och målet med detta år är att hålla mej ifrån slutna psykiatriska avdelningar. Inget löfte, men ett mål. Ska verkligen kämpa mej ur skadandet. Ska ge allt för att fortsätta att hålla mej skadefri!

Men livet är knaggligt. Det är inte lätt. Det kan nog många skriva under på.
Frågan är hur man överlever med alla tragiska minnen? Varför kan man inte bara radera ut de minnen man vill, som man kan göra på en dator. Typ en "delete-knapp". Hade varit praktiskt, för då kunde man välja ut vad man ville fortsätta minnas och vad man vill radera för all evighet.